Halleluljah Moment

Jag och Tuva hade det fint tillsammans, as always. Vi var på Tully's och fikade. Jag åt världens största chokladkake-grej. Den var som halva mitt huvud. Och jag åt upp den. Så nu har min mage förklarat krig mot mig. Yay!

Men det var trevligt iaf, vi pratade om resan till Det Anglikanska Landet för två år sen. Den resan sög. Alla hatade oss, vi var dom enda svenskarna och alla tyckte att vi var dumma i huvudet. Vi hade bara kul när vi två var ute och gjorde saker, shoppade och så. Då var det kul. Resten av tiden var det kuksugarfest.

Jag har förträngt massor också, hon berättade saker jag hade sagt och gjort som jag inte har nåt minne av. Bland annat, när vi skulle göra en pjäs i vår grupp och vår lärare var helt överdrivet seriös, vilket inte funkar i en grupp som varken känner eller gillar varann. Då hade jag tydligen hållit ett långt tal om varför det inte skulle funka, knäckt honom totalt och avslutat det med "It's not fucking Shakespeare!"

Haha, jag är underbar till och med när jag inte ens kommer ihåg det. Det var fint.