Halleluljah Moment

Jaha, go vänner. Ett nytt år. Jag är nyfiken på hur allt kommer vara när jag sitter här nästa år och tänker tillbaka. Kommer jag tänka som nu: att det har varit det mest meningslösa året i mänsklighetens historia? Det hoppas jag inte, jag hoppas att jag är lycklig när jag sitter här nästa år.

Okej okej, så värdelöst har det inte varit. Men mycket har varit dåligt, och jag har gråtit mer än jag har gjort något år tidigare. Jag har lärt mig mycket, och blivit äldre. Mognare. Vuxnare. Så känns det i alla fall, och håller ni inte med så har jag två ord till er: Fuck you.

Många saker har hänt. Låt oss börja med kärleken: detta år har varit ganska cpigt kärleksmässigt. Först så var det ju Ludde, plåstret på det blödande köttsåret som var Johan. Jag vettefan vad som hände där egentligen, men åt helvete gick det i alla fall. Och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte ångrar mig ibland och önskar att jag hade försökt mer. Sen var det ekande tomt ett tag. Sen kom bondefjortisdiscot, där jag vann en strultävling och kände mig billigare än jag någonsin känt mig förut. Sen kom Brandmannen i Tyskland, min tillfälliga flört som spenderade åtskilliga timmar med att flörta sathårt med mig, för att sedan ignorera mig resten av terminen.

Sen kom Alex, kompis till min kompis, som jag egentligen inte tyckte om först utan bara tyckte var snygg, men som jag sen förälskade mig i. Det gick åt helvete, men det var lika bra, för vi passade inte ihop. Och det hann inte gå så långt att jag blev kär i honom på riktigt, och det är ju positivt. Så där har vi en kille som jag kanske kommer kunna umgås i samma kretsar som sen utan att det kommer kännas konstigt.

Det var kärleken. Inte mycket, och jag hoppas på mer, kanske ett fast förhållande, 2008. Det är mitt stora hopp, att jag ska träffa någon som kan älska mig och som jag kan älska tillbaka. Det vore fint.

Och vänskapen. Jag har vunnit och förlorat i den striden. Det jag är mest stolt över är att trots att min bästa vän bor i Skåne, så har vi lyckats vara bästa vänner ändå, genom sms, telefonsamtal och helger. Det känns som en vänskap som kommer hålla tills vi är gamla och fula och har käppar och löständer. Vi passar ihop, trots våra många olikheter. Vi har lätt för att prata med varandra och trivs bra ihop. Vi måste inte göra saker hela tiden, utan att ligga i nåns säng och titta på film hela dagen utan att prata känns bra det med. Tystnaderna är inte pinsamma. Hon vet mer om mig än någon annan, ändå älskar hon mig. Hon tar hand om mig, lyssnar på mig och finns där när det är svårt. Hon är den bästa vännen jag någonsin haft, och jag är stolt över att ha henne.

Det enda som är jobbigt är att nu, på lovet, när vi har umgåtts nästan varje dag, så kommer det känns så tomt när hon åker igen. Jag hinner glömma bort hur det är att ha en bästa vän som man bara kan åka hem till i mjukisbrallor helt osminkad och ligga hela dagen i hennes säng, titta på film och äta godis, tills nästa gång hon kommer hem. Det blir så tomt när hon åker sin väg.

Andrea, du är min bästa vän och jag älskar dig otroligt mycket. Du är en underbar person, en utav de bästa personer jag känner, och en av de starkaste. De som påstår att det är något fel på dig är dumma i huvudet, de känner dig inte som jag gör. Jag känner dig, och jag älskar dig med hela mitt hjärta. Och när du åker igen kommer jag att sakna dig lika mycket som jag alltid gör.

Jag har förlorat vänner också. Det  har varit hårt och jävligt, men det blev så. Jag sörjer det, men det var antagligen lika bra i båda fallen. Men jag hoppas att 2008 kommer att vara tomt på förluster på vänskapsfronten. På alla fronter.

Jag har lärt känna de vänner jag har ännu mer, och jag har funnit nya egenskaper att älska hos dem. Och de har lärt känna mig bättre, och förhoppningsvis tycker de om mig lika mycket som jag tycker om dem.

Jag känner det som att detta år har varit ett mellanår. Ett dåligt år mellan ett bra och ett oskrivet, förhoppningsvis bra, nytt år. Jag har förhoppningar, men inte löjligt stora förhoppningar, inför det här året. Jag hoppas på kärlek, på sex, på vänskap, på lycka. På allt det där som har saknats. Jag hoppas att jag får det nu, åtminstone nånting. Jag tänker slåss för det. Jag SKA ha något utav det jag räknade upp. Det är inte öppet för diskussion. Jag tänker bli vuxen det här året, och nåde den som står i min väg.