Halleluljah Moment

Hej vänner och bekanta. Nu tänkte jag uppdatera, i brist på annat. Jag är lite halvsjuk, så jag är inte på topp. Mamma tror att jag är allergisk, men jag har aldrig varit det förut och jag trodde inte att man fick feber och satont i halsen av allergi. Men men, skitsamma, det fixar sig. Jag är fullproppad med spanskt knark, så jag känner i alla fall ingenting just nu.

Jag är inte så glad idag. Det är nog vädret, tror jag. Grått väder gör mig nästan alltid lite halvnere, sådär. Det är lite trist. Det är härligt att våren är här på riktigt i alla fall! Blommorna i träden börjar slå ut, och jag har sett massor med tussilago. Sånt blir man jäkligt pepp av, alltså. Jag längtar som satan efter sommaren nu!

I onsdags så åkte jag till Falun med min morbror Håkan. Jag skulle ha arbetsintervju med en kille där uppe, och jag hade studiedag i torsdags, så jag planerade det då och hade turen att få åka med Håkan. Jag var jättenervös för själva resan, jag menar, tre timmar i en bil med en morbror som jag knappt känner och aldrig har pratat med ensam? Jag var jävligt nervös. Men det gick väldigt bra, vi pratade hela vägen! Jag var ganska överraskad över hur lätt det var att snacka med honom. Vi pratade om filmer och böcker, om resor, om våra vänner, om framtiden. Det var kickass.

Väl i Falun så fick jag sova på kontoret hemma hos mormor och morfar, dock var inte mormor där eftersom hon var hemma hos oss och shoppade loss. Men det var helt okej, förutom att jag var skitnervös, halvsjuk och ashypad. Dessutom hörde jag under större delen ett konstigt knackande från garderoben, men det var inget i den. Men jag ljuger inte när jag säger att det skrämde skiten ur mig. Jag är löjligt lättskrämd.

Hursomhelst. På torsdagen gick jag upp tidigt och gjorde mig i ordning, innan jag och morfar for iväg. Han släppte av mig utanför och jag knackade på. En kvinna släppte in mig, och jag sa att jag sökte sommarjobbsmannen. Hon visade vägen, och jag hann se in i ett fikarum på vägen; det var fullt med killar runt 18-30, och alla lutade sig framåt och stirrade på mig som om dom aldrig hade sett en tjej förut. Jag bara log lite dumt.

Själva intervjun gick bra, han var trevlig och visade mig runt. Det kändes väldigt bra, jag menar, jag gjorde nog ett bra intryck eftersom jag hade åkt ända från Stockholm för att prata med honom, så... aja. Sen gick jag till Ica Maxi och letade på morfar, som var gullig nog att fylla på min telefon. Sen fikade vi lite, och sen tog jag tåget hem. Det var trevligt att åka tåg.

Väl hemma däckade jag i sängen och låg där och dog i ett par timmar. Sen dess har jag varit lite halvsjuk hela tiden, det suger.

I fredags var gympalektionen asrolig, men jag kunde ju såklart inte vara med eftersom jag var sjuk. En grej var jag med på i alla fall, nåt som hette bonden och ogräs, då hela klassen utom en person ska lägga sig i en hög och hålla fast i varann. Sen kommer bonden och ska dra loss dom. Det var roligt, så jag lindade mig runt Amanda och höll fast för glatta livet. Det var jätteroligt!

Jag gick hem lite tidigare eftersom jag mådde dåligt. Men men. Sen mös jag resten av kvällen. På lördagen så slappade jag hela dagen, Robin kom vid fyra snåret och då mös jag med honom. Vi tittade på Mars Attacks och åt Rocky Road med familjen. Det var jättemysigt.

Tyvärr var han tvungen att sticka tidigt imorse, för han jobbade... Trist. Men men, det är iaf en överblick av den gångna veckan. Nu ska jag gå och göra nåt annat. Hej svejs.


Citat:
Morfar: (om en punkartjej) "Vilken jävla skata!"

Mormor: "Vänta tills morfar får höra att jag har handlat! Jag kanske borde ringa honom och berätta..." *ondskefullt skratt*
Jag: "Eller så kan du ringa upp och bara prassla med påsen!"