Nej, alltså...

Hej vänner. En lördag är slut, och Linnea sitter i sin ensamhet och funderar på fredagens eskapader.


Fredagen grydde som en kall morgon, och vår hjältinna släpade sig ur sin gosiga säng för att kravla sig iväg till Eriksdalsbadet för en idrottslektion. Väl på väg upptäcker hon att *gasp* oh no! Hon har glömt sin kommunikationsmodul (mobil) hemma i sitt slott! Förlusten är stark, men vår hjältinna kämpar sig upp ur avgrunden och färdas den långa och svåra vägen till Skanstull. Däremellan möts hon av många faror, men hon klarar av dem alla genom hennes mirakulösa förmåga att lyckas skämta bort precis allting.


Väl i Skanstull upptäcker hon att hon nu inte längre vet vilken väg hon skall välja för att komma fram till målet. Efter en stunds tvekan så frågar hon en vis gumma vid vägkanten om hon vet vägen. Gumman pekar åt ett håll och nickar. Vår hjältinna sprintar iväg, och hittar fram till den vackra staden Eriksdalsbadet. Väl där lyckas hon kommunicera med sin moder hemma i slottet genom röksignaler, för att höra om hennes kommunikationsmodul var där hon hade lagt den. Och vid Gud, det var den.


Vår hjältinna, nu med sitt modiga band av riddare, begav sig in i Eriksdalsbadet för att söka efter skatten. De finner en plats att gömma sina viktiga saker, eftersom det var lag på att ha bikini på sig, och alla de som hade på sig annat förutom vakterna halshöggs på plats. De var tvungna att uthärda en lång väntan och ett energiskt spel med reell tetris för att passa in alla sina saker i de små, små utrymmen med lås som fanns där.


De gick igenom de farliga vattenfallen, och kastade sig ner i det mörka vattnet! Vår hjältinna räddade en vacker mö från att drunkna, och fick bra betyg i det också. Hennes riddare begav sig iväg på ett sökande efter varma källor, som de fann. Vår hjältinna, nu i sällskap av den vackra mön och en utlänning utan land, fann dem efter en stunds letande, och satte sig ner och värmde sina frusna lemmar i det varma vattnet, tills vattnet slutade bubbla och källan torkade ut. Våra vänner gav sig då in i en magisk plats som går under namnet... "Äventyrsbadet". Där upplevde de många äventyr, de kämpade mot monster, slungades runt i en fors, trycktes fort genom ett litet rör, och vår hjältinna och den väna mön slog sig ihop för att bekämpa utlänningen och hennes flickvän i en episk dödskamp. Vår hjältinna vann, och utlänningen fick packa ihop sina kroppsdelar och ge sig ut ur landet för att leta efter sitt eget land, vilket var jobbigt för, ja, hon hade inget.


Sedan begav sig det modiga bandet ut på en resa hem till sin väna hufvudstad SFG i riket Odenplan. Där möttes de av Kung Jakob med budskapet "Ich liebe dich". De tackade och tog emot, och där var den sagan slut.


Varsågoda, det där var en fin liten historia som beskriver min morgon i långa ordalag. Efter skolan begav jag mig hem, städade och bakade kokosbollar, och begav mig sen till Slussen för att möta Nathalie för att tillsammans fara till Therese ute på Värmdö. Vid Hemmesta Vägskäl mötte vi Carro och Denise, som vi åkte tillsammans med. Vi missade när vi skulle gå av för det var fel på skylten i bussen, och gick av nånstans mitt ute i helvete. Och när bussen åkte sin väg så upptäckte vi att fan, det finns inga lyktstolpar här! Det var ett totalt, kompakt mörker som omgav oss. Vi var mitt ute på Värmdö, mitt i ingenstans, mitt i mörkret. Vi väntade bara på att psykopatmördarna skulle dyka upp och fråga om vi ville ha skjuts.


Som tur var så upptäckte vi att det fanns en busshållsplats på andra sidan vägen, som gick åt andra hållet. Där såg vi att nästa buss skulle gå om åtta minuter, så vi bestämde oss för att vänta istället för att gå i mörkret på en plats där vi inte hittade. Under tiden vi väntade så underhöll vi oss med allehanda psykopatmördar-skämt, och vi var nog alla en aning lättade när bussen kom och vi slapp stå där.


Vi gick av rätt och gick den långa mörka vägen till Thereses hem. Väl där så dansade vi, organiserade frisyrerna igen, och sen lagade vi mat och åt mumsiga, mumsiga tacos. Sen sjöng vi Singstar, det var awesome fastän Team Martina förlorade, mot alla odds. Det är bara för att Denise är så bra på att rappa. Sen åkte Carro hem, då hennes mor och Christer kom och hämtade henne. Vi andra begav oss in i Tessies stuga för att dansa psykadeliskt och dricka alkoholhaltiga drycker, vilket vi gjorde. Under ett par timmar var vi påverkade, dansade, lekte lekar och höll på. Det var jättekul! Efter att jag och Martina typ halvsomnat på en madrass på golvet så började vi göra i ordning oss för att sova, vilket vi sen gjorde, och vi sov... så gott.


Nån gång vid nio gick Malin, Denise och Nathalie upp och gick hem, medan jag, Tessie och Martina fortsatte sova. Vid tolv nån gång väcktes jag av ett par idioter satte på "My Boy Lollipop" och hotade att göra saker med en mobil och en kondom som man inte ens borde tänka på. Då vaknade jag till lite grann. Vi chillade i typ tusen år, åt frukost, städade, plockade undan, delade upp alkoholen, räknade ut hur mycket vi skulle betala osv. Det var mysigt. Tio över fyra begav vi oss till busshållsplatsen och chillade där tills bussen kom. Jag och Martina hade djupa diskussioner hela vägen till Slussen, där vi sen tog tunnelbanan till Centralen, och satte oss att vänta på Hjulsta-tåget.


Och vem går förbi då om inte Ludde! Vilket var ganska roligt eftersom jag en liten stund tidigare hade sagt "det luktar bög här" och så kommer han. Ironiskt, haha. Nejmen så gick efter honom (för han såg oss inte) och sa hej, varpå han hängde med mig tillbaka till Martina. Varpå jag får höra att jag hade fyllesmsat honom, och jag hade inget minne av att jag hade gjort det. Och så upptäckte jag att jag hade smsat Adam också. Herregud. Lyckligtvis var det bara harmlösa sms, inget porr.

Jag gick till Hemköp och köpte Dumle (ty jag hade planer på att baka mumsiga Dumle-kakor vid min hemkomst) och traskade sedan hem för att äta middag med min mor. Vi hade tyvärr inget margarin så det blev inga kakor. Men jag och mor hade trevligt ändå, vi såg på The League och sen något om björnattacker, varpå jag somnade. Jag gjorde ett försök till att gå och lägga mig, men insåg att det inte var någon idé. och satte mig istället och kollade på gamla Buffy-avsnitt. Gick sen och satte mig här och började blogga, Adam ringde mitt i så jag fick ett välkommet avbrott. men nu är jag klar, och nu är det dags för mig att bege mig till de sälla jaktmarkerna, det vill säga min säng. Goder natt.


Kommentarer
Postat av: Martina

Blev det ingen kinder maxi? :O

2007-11-18 @ 13:31:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0