Halleluljah Moment

Hola amigos, som Manuel skulle säga. En otroligt händelselös helg är till ända och ännu en skolvecka börjar. Idag hade vi tråkig resursdag, vilket innebar att vi, från klockan nio till klockan tolv, hade ledarskap & kommunikationsföreläsning. Efter en femtio minuters lunch skulle vi se på en film som alla tjejer i hela världen har sett, Shakespeare in love. Tråkigt, tråkigt, tråkigt. Under föreläsningen skulle vi sitta i små ringar om tio pers, och jag och Nathalie var dom lyckliga vinnarna till att sitta med Hej-kompisar-Elias onda tvilling samt Pocahontas, mina två små fina hatobjekt. Det sög. Men jag slapp i alla fall vara med Ankmannen, muahaha.

Filmen var kaezz, jag satt lyckligtvis bredvid min kära vän Martina så vi kunde sitta och vara oseriösa i vanlig ordning. Och jag försökte döda den sataniska DVDspelaren, som också var kaezz och vägrade fungera. Satans påfund.

Just det, jag kom på en annan grej som jag skulle berätta också. Igår när jag var i Solna C för att köpa gifties till min far på fars dag så gick jag bakom två äldre kvinnor som diskuterade framtida namn åt någons barnbarn, när dom helt plötsligt börjar höja mitt namn till skyarna och prata om hur otroligt awesome och fint mitt namn är. Jag gick bakom dom och flinade som en idiot och motstod lusten att säga "tack" till dom okända människorna. Det var roligt.


Dagens citat:

Hasse: (om engagemang i konversationer) "Men om jag då säger såhär till dig, 'hördu, jag skulle uppskatta om du frågade om mig nån gång också, jag frågar ju om dig. Är du inte det minsta nyfiken på hur jag mår?' "
Amanda: "...nej."

Malin: "...men den är ju klart inte realistisk."
Manuel: "Imperialismen!"

Jag: (om drottningen i filmen) "Seriöst, HUR kunde dom gömma henne? Hon är ju för fan som fyra kylskåp!"