Manuelland-rapport
Ah, nu tänkte jag, pga stor tristess, skriva lite om Linnea & co's resa till Manuelland. Resan dit var en resa från helvetet. Jag var sjuk, och när vi ÄNTLIGEN landade (jag hatar att flyga, jag typ... dör av rädsla. Det är en riktig fobi.) så kapsejsade mina trumhinnor. Tyvärr. Så en timme efter att vi anlänt till hotellet började jag gråta för att det gjorde så inåt helvete ont, och vi var tvungna att ringa efter en jourdoktor som kunde komma och ge mig medicin. Det kostade 1000 spänn. TUSEN JÄVLA SPÄNN! Sånt slöseri, tusen spänn för att en koppärrig spanjor ska kolla mig i vardera örat i en halv sekund och säga "yeah, you have an earinfection." Det hade jag kunnat räkna ut själv. Idiot. Då var vi tvungna att köpa meducin för en massa pengar också. Efter att vi gjort det och jag hade tagit avsvällande tabletter så däckade jag i soffan och sov ett tag, eftersom man blir så trött av dom tabletterna. Sen vaknade jag, och gick in på mitt rum och la mig. När jag vaknade var klockan tio, och familjen hade redan varit ute och köpt pizza och satt och spelade kort. Jag drack lite, tog lite mer mediciner, och gick sen och la mig. Igen.
Så eftersom jag var sjuk så var vi tvungna att ta det lugnt hela veckan, inte mig emot förstås. Fast jag badade bara typ... fyra gånger, på hela veckan. För det gör förjävligt ont att få vatten i öronen under eller precis efter en öroninflammation.
Men iaf. Så vi tog det lugnt hela veckan, shoppade, solade (eller inte jag då, jag låg i skuggan med en hatt och solskyddsfaktor 50. Ändå är jag lite röd. Det kanske kan ge er en ledtråd om hur känslig min hud är. Får märken för minsta lilla.), åt god mat, läste tonvis med böcker och slappade i allmänhet. Jag shoppade inte överdrivet mycket, två toppar, en tjocktröja, två tändare, tonvis med godis, lite smått och gott som typ smink, nagelfil, en väska, kinder maxi, fula souvenirer och en massa annat skräp. Men det var skoj, det.
Maten var himla god, men nånting som jag störde mig på var det pappa kallade "inkastare", alltså människor som jobbar på resturangerna och står utanför med en meny och varje gång man går förbi så säger dom "table for four, yes?". Det var så irriterande efter ett tag att jag ville skrika och slänga saker omkring mig, men jag nöjde mig med att säga "NO thank you" på ett väldigt avsnoppande sätt. En av dom där inkastarna stötte på mig varje gång jag gick förbi, det var lite upprörande, för han var både ful och äcklig och liksom klädde av mig med blicken. Rys.
Mannen med valrossmustaschen var cool däremot. En annan som var rolig var en som kunde lite svenska, och det han kunde var "tjena tjena mittbena! Svenska flicka, svenska flicka, SOCKERDRICKA!" det var så jävla kul att jag fick en hostattack när han sa det.
Annars var ju piratluffaren det bästa med hela Teneriffa. Han måste vara munspelsluffarens förlorade bror, så rolig är han. Dom är rätt lika i sättet också, fast munspelsluffaren har ju sitt munspel medans piratluffaren bara säger "YARR!" lite då och då. Det var kul och se, första gången jag såg honom så kunde jag inte låta bli att ropa ut "kolla mamma en PIRAT!" varpå han schhar mig, smyger sig fram till en kvinna och man som sitter och äter på en resturang, tecknar åt mannen att inte säga något, varpå han lägger sitt huvud på hennes axel och säger "yarr!" i hennes öra. Hon skriker till och drattar nästan av stolen. Jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv.
Jag ville fråga honom om han ville följa med hem till Sverige, tänk vilket fenomenalt band det skulle bli! Munspelsluffaren med sitt munspel och piratluffaren med sitt "yarr!" så vackert. Fast jag vågade inte fråga, tänk om han hade kölhalat mig då?
Rolig var han iaf. Men annars hände inget speciellt på semestern. Jag skickade 14 kort, fast jag gjorde det på lördagen så det lär ju ta ett tag innan dom kommer fram, och sen lär ju ingen kunna läsa min fula skrivstil heller, men vafan, då får ni gissa, era små kor.
Men ja. Vi bodde grannar med ett par stiliga emopojkar som var väldigt granna att se på, fast dom var inte särskilt trevliga. Men jävlar, dom var snygga i badbrallor... Jag är ju iofs rätt snygg i bikini också, och det märktes på deras reaktioner att dom tyckte det också när jag drog av mig min vita skjorta. Muaha, I've still got it.
Sen åkte vi hem, i söndags. Helt okej med mina öron då, jag hade tagit avsvällande så det gick okej. Däremot hade jag lyckats smitta pappa så då gick hans öron åt helvete istället, stackarn. Han ligger hemma och är sjuk nu, så jag är extra snäll mot honom. Iaf, på planet så såg vi två filmer, På Andra Sidan Häcken och Hemma Bäst, två måttligt bra filmer som jag inte skulle betala för att se igen direkt. Jag hade en liten unge som skrek i mitt öra, så då var det tur att jag kunde se på film istället för att döda barn. Hata barn.
Såg dock lite skrämmande saker när vi var där, nämligen... feta brittiska tanter som solade topless i minibikinis, och som låg med benen brett isär med en fet jävla regnskogsom snirklade sig ut ur bikinin. Ryyyyyhyyyhyyyyys. Det var skrämmande. Jag menar, yikes. Visst får man vara fet, men herregud, då kan man väl åtminstone ha på sig kläder som inte försvinner in i ens fettlager så att man måste sätta på sig nya var tredje minut! Jag ville hela tiden ställa mig upp och skrika "HERREGUD KLÄ PÅ DIG! MY EYES, IT BURNS!"
Shesh.
Hursomhelst. Det var min resa det. Väldigt avslappnande, vilket var precis vad jag behövde. Sen var det väldigt härligt att spendera tid med min familj också, och det säger jag utan sarkasm. Visst blev det lite bråk och så, men jag älskar dom där galningarna som jag delar gener med även om dom kan vara så jobbiga att man bara vill dränka sig själv i poolen ibland.
Lite citat:
Min syster om barn och föräldraskap
Josse: "Jamen man ska ju sparka på dom när dom är nere!"
Under en argumentation om mitt alkoholintag, som är löjligt lågt, när min mor blev upprörd och tänkte skälla ut mig och syrran avvärjde hennes med denna klockrena kommentar:
Josse: "Linnea, hur mycket du än dricker kan du ju trösta dig med att mina alkoholvanor alltid kommer vara värre än dina."
Min syster om feta människor:
Josse: "Man undrar ju liksom, om en fjärils vingslag på den här sidan jorden kan orsaka en tsunami på andra sidan jorden, vad kan då en såndär orsaka när dom går?"
Ack, dom där. Härliga familjen. Det var en bra semester, för övrigt. ^.^
Så eftersom jag var sjuk så var vi tvungna att ta det lugnt hela veckan, inte mig emot förstås. Fast jag badade bara typ... fyra gånger, på hela veckan. För det gör förjävligt ont att få vatten i öronen under eller precis efter en öroninflammation.
Men iaf. Så vi tog det lugnt hela veckan, shoppade, solade (eller inte jag då, jag låg i skuggan med en hatt och solskyddsfaktor 50. Ändå är jag lite röd. Det kanske kan ge er en ledtråd om hur känslig min hud är. Får märken för minsta lilla.), åt god mat, läste tonvis med böcker och slappade i allmänhet. Jag shoppade inte överdrivet mycket, två toppar, en tjocktröja, två tändare, tonvis med godis, lite smått och gott som typ smink, nagelfil, en väska, kinder maxi, fula souvenirer och en massa annat skräp. Men det var skoj, det.
Maten var himla god, men nånting som jag störde mig på var det pappa kallade "inkastare", alltså människor som jobbar på resturangerna och står utanför med en meny och varje gång man går förbi så säger dom "table for four, yes?". Det var så irriterande efter ett tag att jag ville skrika och slänga saker omkring mig, men jag nöjde mig med att säga "NO thank you" på ett väldigt avsnoppande sätt. En av dom där inkastarna stötte på mig varje gång jag gick förbi, det var lite upprörande, för han var både ful och äcklig och liksom klädde av mig med blicken. Rys.
Mannen med valrossmustaschen var cool däremot. En annan som var rolig var en som kunde lite svenska, och det han kunde var "tjena tjena mittbena! Svenska flicka, svenska flicka, SOCKERDRICKA!" det var så jävla kul att jag fick en hostattack när han sa det.
Annars var ju piratluffaren det bästa med hela Teneriffa. Han måste vara munspelsluffarens förlorade bror, så rolig är han. Dom är rätt lika i sättet också, fast munspelsluffaren har ju sitt munspel medans piratluffaren bara säger "YARR!" lite då och då. Det var kul och se, första gången jag såg honom så kunde jag inte låta bli att ropa ut "kolla mamma en PIRAT!" varpå han schhar mig, smyger sig fram till en kvinna och man som sitter och äter på en resturang, tecknar åt mannen att inte säga något, varpå han lägger sitt huvud på hennes axel och säger "yarr!" i hennes öra. Hon skriker till och drattar nästan av stolen. Jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv.
Jag ville fråga honom om han ville följa med hem till Sverige, tänk vilket fenomenalt band det skulle bli! Munspelsluffaren med sitt munspel och piratluffaren med sitt "yarr!" så vackert. Fast jag vågade inte fråga, tänk om han hade kölhalat mig då?
Rolig var han iaf. Men annars hände inget speciellt på semestern. Jag skickade 14 kort, fast jag gjorde det på lördagen så det lär ju ta ett tag innan dom kommer fram, och sen lär ju ingen kunna läsa min fula skrivstil heller, men vafan, då får ni gissa, era små kor.
Men ja. Vi bodde grannar med ett par stiliga emopojkar som var väldigt granna att se på, fast dom var inte särskilt trevliga. Men jävlar, dom var snygga i badbrallor... Jag är ju iofs rätt snygg i bikini också, och det märktes på deras reaktioner att dom tyckte det också när jag drog av mig min vita skjorta. Muaha, I've still got it.
Sen åkte vi hem, i söndags. Helt okej med mina öron då, jag hade tagit avsvällande så det gick okej. Däremot hade jag lyckats smitta pappa så då gick hans öron åt helvete istället, stackarn. Han ligger hemma och är sjuk nu, så jag är extra snäll mot honom. Iaf, på planet så såg vi två filmer, På Andra Sidan Häcken och Hemma Bäst, två måttligt bra filmer som jag inte skulle betala för att se igen direkt. Jag hade en liten unge som skrek i mitt öra, så då var det tur att jag kunde se på film istället för att döda barn. Hata barn.
Såg dock lite skrämmande saker när vi var där, nämligen... feta brittiska tanter som solade topless i minibikinis, och som låg med benen brett isär med en fet jävla regnskogsom snirklade sig ut ur bikinin. Ryyyyyhyyyhyyyyys. Det var skrämmande. Jag menar, yikes. Visst får man vara fet, men herregud, då kan man väl åtminstone ha på sig kläder som inte försvinner in i ens fettlager så att man måste sätta på sig nya var tredje minut! Jag ville hela tiden ställa mig upp och skrika "HERREGUD KLÄ PÅ DIG! MY EYES, IT BURNS!"
Shesh.
Hursomhelst. Det var min resa det. Väldigt avslappnande, vilket var precis vad jag behövde. Sen var det väldigt härligt att spendera tid med min familj också, och det säger jag utan sarkasm. Visst blev det lite bråk och så, men jag älskar dom där galningarna som jag delar gener med även om dom kan vara så jobbiga att man bara vill dränka sig själv i poolen ibland.
Lite citat:
Min syster om barn och föräldraskap
Josse: "Jamen man ska ju sparka på dom när dom är nere!"
Under en argumentation om mitt alkoholintag, som är löjligt lågt, när min mor blev upprörd och tänkte skälla ut mig och syrran avvärjde hennes med denna klockrena kommentar:
Josse: "Linnea, hur mycket du än dricker kan du ju trösta dig med att mina alkoholvanor alltid kommer vara värre än dina."
Min syster om feta människor:
Josse: "Man undrar ju liksom, om en fjärils vingslag på den här sidan jorden kan orsaka en tsunami på andra sidan jorden, vad kan då en såndär orsaka när dom går?"
Ack, dom där. Härliga familjen. Det var en bra semester, för övrigt. ^.^
Kommentarer
Trackback
