Bah.
Hur moget är det när en nittonåring sitter hemma och gråter i tre timmar över något hon inte ens är säker på? Inte moget alls. Rentav omoget, skulle man kunna säga ifall man ville vara radikal.
Kärleksdagen
Kärlek är nog det vackraste som finns. Du är nog det finaste som finns. Jag älskar intensivt idag. Men mest dig. Alltid mest dig.
Jävla kropp
Det är vetenskapligt bevisat att min kropp suger mest i hela världen. Inte nog med att jag har njurbäckeninflammation, utan nu har jag också fått biverkningar av antibiotikan. Tack så mycket, det var verkligen inte illa nog med den smärta jag hade. Så det är ju väldigt roligt. Den kväll som jag hade sett fram emot den här veckan åkte åt helvete, och nu sitter jag här, inlåst på toaletten, med min dator och är miserabel. Woho. Tack, gud, jag gillar dig med.
Dessutom är Robin också lite fittig. Lindrigt fittig, men ändå. När jag satt i telefon och grät som ett barn så dissade han mig för att pizzan hade kommit, som han skulle äta med mina vänner. Schysst. Och ändå så bögar han jämt över att "det är sååååå jäbbigt att lägga på när du gråter" för att jag ringt honom förut när jag hade ont pga njurar, och då var han tvungen att lägga på eftersom jobbrelaterade saker dök upp. Men pizza? Pizza, för helvete! Här sitter jag och gråter och jag blir dissad - för en jävla pizza? Du suger. Hoppas du läser det här.
Dessutom är Robin också lite fittig. Lindrigt fittig, men ändå. När jag satt i telefon och grät som ett barn så dissade han mig för att pizzan hade kommit, som han skulle äta med mina vänner. Schysst. Och ändå så bögar han jämt över att "det är sååååå jäbbigt att lägga på när du gråter" för att jag ringt honom förut när jag hade ont pga njurar, och då var han tvungen att lägga på eftersom jobbrelaterade saker dök upp. Men pizza? Pizza, för helvete! Här sitter jag och gråter och jag blir dissad - för en jävla pizza? Du suger. Hoppas du läser det här.
Fucking sundays
Jävla skit. Jävla, jävla, jävla skit. Jag kan inte skriva. Jag har fastnat. Mitt manus suger. Verkligen suger. Jag får ingen dynamik överhuvudtaget i mina ord. Mina meningar är tomma. Jag uppfyller inte idén av manuset som jag har i mitt huvud. Den funkar inte alls. Den suger. Den är fel. Min text har ingen känsla. Det ekar om den, nästan. Jag avskyr det. Jag känner mig handikappad. Jag har PMS och det är vetenskapligt bevisat att saker inte funkar då. Men det förhindrar inte den starka känslan av att ha blivit amputerad och lurad. Jag saknar något. Något som borde vara här i mitt hjärta. Men det är förjävla tomt där inne. Och därför saknar min text känsla, på alla sätt och vis.
Linnea af Alvedonen
Hej hopp! Tja, vad har hänt på sistone? Robin är hemma, och det är AWESOME på alla sätt och vis. Det är skönt att ha min bästa vän hemma igen <3 han är brun och fin. Och jag fick en helt sjukt underbar present! Jag älskar ju Little Britain, och presenten var därför detta: Marjorie Dawes, ledaren från Fatfighters! Jag fick tillhörande kläder och peruk, jag garvade seriöst ihjäl mig.
Annars har väl inte särskilt mycket hänt. Jag är helt åt helskotta sjuk. Först trodde jag att jag hade fått grisen, men nu är jag inte så säker. Igår var jag på akuten, dom gav mig inte något direkt svar. Dom sa bara att jag hade bakterier i blodet och att jag skulle ta en alvedon och gå och lägga mig. Man ba tack, det var ju inte det jag gjorde innan jag kom hit.
Så jag har legat däckad sen i tisdags och mått allmänt penisigt. Hosta, huvudvärk, feber, muskel- och ledvärk, svårt att andas, halsont, hudutslag... Hela konkarongen. Fast hudutslagen fick jag antagligen av penicillinet som jag äter för att jag har nageltrång på min fot. Vilket ju också är en trevlig kroppslig bonus! Men det allra roligaste är nog att jag har så ont i rumpan och höfterna att jag går som ett CP. Sexified. Verkligen. Jag har gått från arton till 75 på ett par dagar. Tack, Jesus, det var precis vad jag ville ha!
Ja jag är nog lite gnällig tror jag... Jag är sur för att jag missar skolan och jobbet. Ja just det, jag jobbar på Gamestop i Kista nu. Jag fick jobbet. Det är helt sjukt kul. Alla är så himla gulliga där att det är helt sjukt. Det är som en liten mysig, psykotisk, missanpassad familj. Jag trivs som fisken i handsken, ja, om handsken var full med vatten alltså.
Det suger allra mest att missa skolan, eftersom det inte finns nåt sätt att ta igen det jag har missat. Det är bara att bita ihop. Det är skittråkigt. Om jag kunde gå ordentligt skulle jag nog vara där ändå, pestsmittan Linnea vill lära sig roliga saker med de andra barnen! Plus att jag missade textsamtalen, hur jävla värdelöst är inte det? Dom var tydligen helt utflippade den här veckan. Fan. Jag missar alltid allting som är kul!
Nåja. Nu ska jag hitta på nåt att göra, som inte är alltför ansträngande.
Mirr
Jag pratade med Robin på telefon alldeles nyss. Det var jobbigt. Jag grät. Idag har vi varit ihop i ett och ett halvt år. Det känns stort, för mig. För det är mitt längsta förhållande nånsin. Och jag saknar honom så mycket, att det gör ont att höra hans röst. Jag vill bara att han ska komma hem. Men han verkar ha det otroligt bra, vilket är precis vad jag väntade mig. Och jag har roligt också. Har träffat en kompis nästan varje dag, vilket är jättekul. Har inte umgåtts med mina vänner så mycket på sistone, eftersom jag är asskass på att hålla kontakten. Men jag har försökt, och jag har lyckats. Har träffat nästan alla som jag har tänkt "vi borde ses snart" om. Helt underbart. Och i övermorgon börjar skolan. Och Serben är hemma!!! Så jag är skitglad. Vi ska ses imorgon, hon jag och Philip. Det gör mig väldigt glad alltså.
Jag försöker att inte tänka för mycket på Robin, för då blir jag bara skitledsen. Men nu har första veckan gått, och det är exakt två veckor kvar tills han kommer hem. Första veckan har gått fort, och nu när skolan börjar så borde andra veckan gå ännu fortare. Jag längtar tills den 5:e september.
Imorgon så ska jag handla skolsaker. Jag ska köpa ett fint block som jag har spanat ut på Åhléns, ett datorfodral på Webhallen, en mapp och lite ordentliga pennor. Det behöver jag. Sen ska jag bara spana runt och önska att jag hade mer pengar.
Nästa vecka ska jag gå till Gamestop i Kista och träffa butikschefen och presentera mig i hopp om ett arbete. Jag hoppas verkligen. Jag vill ha ett jobb. Det är inte min stil att vara arbetslös, jag tycker om att ha något att göra. Så jag hoppas stenhårt. Det skulle vara awesome med ett nytt jobb. Särskilt ett med bra, vit, laglig lön. Sen gillar jag faktiskt dataspel.
På tisdag ska jag träffa Felicia igen! Vi sågs i veckan igen och åt middag. Eller hon åt middag, jag drack en drink. Det var jättetrevligt, jag gillar henne verkligen. Hon är en såndär människa som är svår att inte tycka om. Hon är superhärlig! Så det är ett stort plusi kanten. Och samma dag så kommer Andrea hem till Stockholm! Ännu ett gianormous plus i kanten! happyface! Och på måndag ska jag fika med Björn :)
Jag har en vecka av roligheter framför mig! Jag ser verkligen fram emot skolan. Jag tror att det kommer vara precis som jag önskar att det ska vara. Jag blir kär av tanken på att få skriva, i skolan, utan alla tråkiga andra ämnen. Så jag ska tänka på allt det glada istället för att vara ledsen över min bortsprungna kärlek! YAY för den stundande awesomekickass veckan!
Jag försöker att inte tänka för mycket på Robin, för då blir jag bara skitledsen. Men nu har första veckan gått, och det är exakt två veckor kvar tills han kommer hem. Första veckan har gått fort, och nu när skolan börjar så borde andra veckan gå ännu fortare. Jag längtar tills den 5:e september.
Imorgon så ska jag handla skolsaker. Jag ska köpa ett fint block som jag har spanat ut på Åhléns, ett datorfodral på Webhallen, en mapp och lite ordentliga pennor. Det behöver jag. Sen ska jag bara spana runt och önska att jag hade mer pengar.
Nästa vecka ska jag gå till Gamestop i Kista och träffa butikschefen och presentera mig i hopp om ett arbete. Jag hoppas verkligen. Jag vill ha ett jobb. Det är inte min stil att vara arbetslös, jag tycker om att ha något att göra. Så jag hoppas stenhårt. Det skulle vara awesome med ett nytt jobb. Särskilt ett med bra, vit, laglig lön. Sen gillar jag faktiskt dataspel.
På tisdag ska jag träffa Felicia igen! Vi sågs i veckan igen och åt middag. Eller hon åt middag, jag drack en drink. Det var jättetrevligt, jag gillar henne verkligen. Hon är en såndär människa som är svår att inte tycka om. Hon är superhärlig! Så det är ett stort plusi kanten. Och samma dag så kommer Andrea hem till Stockholm! Ännu ett gianormous plus i kanten! happyface! Och på måndag ska jag fika med Björn :)
Jag har en vecka av roligheter framför mig! Jag ser verkligen fram emot skolan. Jag tror att det kommer vara precis som jag önskar att det ska vara. Jag blir kär av tanken på att få skriva, i skolan, utan alla tråkiga andra ämnen. Så jag ska tänka på allt det glada istället för att vara ledsen över min bortsprungna kärlek! YAY för den stundande awesomekickass veckan!
Tråååk
Det känns som om jag har missat nåt. Folk runt mig påbörjar sina nya, spännande liv i andra länder och har äventyr. Jag? Jag sitter hemma i min säng och önskar bort mig själv. Livet är så utomordentligt tråkigt ibland. Visst, jag har PMS så allting känns 140 000 ggr värre än det gör annars, men ändå. Livet är händelselöst. Jag längtar till skolan börjar så att jag kan slippa den här mentala apatin. Jag orkar inte bara existera och inte göra något. Jag vill väl leva jag också, om än lite lugnare än alla andra. Det är så tråkigt. Jag gör ingenting. Jag bara är. Imorgon ska jag sitta inne med en skål smågodis och min syster och kolla på gamla filmer. När vi bestämde det lät det skönt, nu vill jag inte längre. Jag är för rastlös. Vill inte sitta på min feta röv och bara kolla på när den blir fetare. Varför har alla ett liv utom jag?
Out of sight, out of mind.
Är det fel av mig att vara så svartsjuk att jag nästan blir grön? Jag avskyr tanken på att andra kvinnor kanske rör vid min man. Jag blir galen. Jag har redan trust issues, det vet jag, och jag försöker jobba med det. Men varje gång jag tänker "men det är ju ROBIN, världens mest lojala, underbara man, är du dum i huvudet?" så kommer den lilla raden "out of sight, out of mind" upp. Det är inte kul alls. Det känns som om jag väntar mig att han ska komma hem och genast bekänna otrohet för mig. Och då är det slut, eftersom jag aldrig skulle vara tillsammans med någon jag inte litar på. Och mig får man bara en chans med, sumpar man den så åker man ut.
Det känns så fruktansvärt orättvist mot honom att tänka såhär. Men jag kan inte låta bli. Jag har hört Andreas (för mig) skräckhistorier om hur typ alla på bartenderkurser som har pojk/flickvänner är otrogna mot varandra i tid och otid. Det känns ju kul. Jag vill inte tänka såhär, men jag kan inte sluta. Jag vill kunna lita på folk, men varje gång jag gör det så får jag fan för det. Med både killar och vänner. Det är därför jag inte tycker om människor. Dom är förrädiska. Jag föredrar mitt eget och en god boks sällskap. De sviker en åtminstone inte.
Nja, okej, jag är väl en aning bitter. Det känns som om jag har ett svartsjukefrö inom mig som precis börjat gro, och innan han hinner komma hem kommer den att blomma, och då blir jag galen. Sen hjälper det ju inte att han inte hör av sig särskilt mycket heller. Det kostar faktiskt inte mer än ett vanligt sms. Och hans fingrar har, såvitt jag vet, inte trillat av. Märker ni att jag håller på att bli galen? Jag vill bara att han ska prata med mig. Jag tror att det vore lättare om jag visste lite mer av vad han gjorde. Nu har jag bara min egen fantasi som referens, och den är, som bekant, skitelak. Så. Jag önskar att han hörde av sig mer. Men det gör han inte. Det känns redan som om han har varit borta i veckor. I mitt sinne går tiden fortare än utanför. Det suger.
Mirr!
Idag åkte Robin till Mallorca för sin bartenderkurs. Jag fattade inte riktigt att det skulle göra så inåt helvete ont på mig. Han ska bara vara borta i tre veckor, men det känns som fyra år. Jag pendlar mellan att tycka att det kommer gå jättefort, till att nästan dö av längtan. Jag älskar min man fruktansvärt mycket och jag vill att han ska göra det som han drömmer om. Men mitt inre ego vill att han ska stanna hemma med mig. Jag kämpar med mitt inre ego och hoppas att tiden ska gå fort. Jag har mycket kärlek sparat hos mig. De senaste två veckorna har bara varit ett enda stort kärleksmaraton. Vi har fokuserat på att få vara tillsammans och göra roliga saker, och ta massor med kort. Vi var på Tom Tits och Robin köpte ett rött stresshjärta till mig, ett sånt som man klämmer på. Jag sitter med det just nu, och Ahmed, den söta bläckfisken som han gav mig när vi var på Aquaria tidigare i år.
Det gör ganska ont att vara utan min andra hälft. Vi har varit så nära varandra hela sommaren, setts nästan varje dag, och om vi inte setts så har vi åtminstone pratat i telefon eller smsat. Men nu kommer det inte bli så mycket sånt, sorgligt nog. Jag kommer mejla honom mer än han mejlar mig, eftersom jag har tillgång till internet mer. Han kommer ju flänga runt i geografin och göra drinkar och partaja. Men jag tror inte att han kommer glömma mig. Vi älskar varandra för mycket. Han har till och med satt ringen jag gav honom på andra handen, på äktenskapsfingret. Allt för min sinnesro, så att alla skanky hoes ska låta bli min man. Jag litar på honom, men jag är ändå paranoid. Jag tror inte att jag skulle kunna pussla ihop mig själv igen särskilt lätt om vi inte var tillsammans. Han är en stor del av mig nu. Min andra hälft.
Till viss del gillar jag att vara ensam. Men vi har lyckats med att kunna vara ensamma tillsammans, så nu känner jag mig dubbelt så ensam. Det är inte så kul att vara utan honom. Han är ju min bästa vän. Och när han kommer hem ska vi leta efter en lägenhet i Södertälje, vår drömstad. Vi ska skaffa en kattunge som ska heta Tubby, Silly eller Tjockis. Jag längtar fruktansvärt mycket tills det är dags för det. Vi har hela våra liv framför oss, och när han har blivit bartender så kommer det bli ännu bättre! Ingen ska någonsin behöva ge upp sina drömmar, och jag skulle suga fetmycket som flickvän om jag inte lät honom uppfylla sina drömmar. Hans lycka är min lycka. Så jag håller ut och tänker på framtiden, och all den kärlek jag kommer få när han kommer hem. Jag längtar.
Det gör ganska ont att vara utan min andra hälft. Vi har varit så nära varandra hela sommaren, setts nästan varje dag, och om vi inte setts så har vi åtminstone pratat i telefon eller smsat. Men nu kommer det inte bli så mycket sånt, sorgligt nog. Jag kommer mejla honom mer än han mejlar mig, eftersom jag har tillgång till internet mer. Han kommer ju flänga runt i geografin och göra drinkar och partaja. Men jag tror inte att han kommer glömma mig. Vi älskar varandra för mycket. Han har till och med satt ringen jag gav honom på andra handen, på äktenskapsfingret. Allt för min sinnesro, så att alla skanky hoes ska låta bli min man. Jag litar på honom, men jag är ändå paranoid. Jag tror inte att jag skulle kunna pussla ihop mig själv igen särskilt lätt om vi inte var tillsammans. Han är en stor del av mig nu. Min andra hälft.
Till viss del gillar jag att vara ensam. Men vi har lyckats med att kunna vara ensamma tillsammans, så nu känner jag mig dubbelt så ensam. Det är inte så kul att vara utan honom. Han är ju min bästa vän. Och när han kommer hem ska vi leta efter en lägenhet i Södertälje, vår drömstad. Vi ska skaffa en kattunge som ska heta Tubby, Silly eller Tjockis. Jag längtar fruktansvärt mycket tills det är dags för det. Vi har hela våra liv framför oss, och när han har blivit bartender så kommer det bli ännu bättre! Ingen ska någonsin behöva ge upp sina drömmar, och jag skulle suga fetmycket som flickvän om jag inte lät honom uppfylla sina drömmar. Hans lycka är min lycka. Så jag håller ut och tänker på framtiden, och all den kärlek jag kommer få när han kommer hem. Jag längtar.
KOIK!
Tja, vi är tillbaka. Resan var jättemys. Vi hade en ganska trevlig hytt, dock med två små sängar istället för en stor, för vi är snåla. Men det var okej. Vi fick kramas en massa, även om det var... lite trångt. Maten på båten sög, och folket var ganska otrevliga och ingen kunde svenska, men det fina är ju att när man är på semester med sin bästa vän/pojkvän... så blir det roligt ändå, oavsett hur sugiga omständigheterna är. Så vi lekte runt i alla butiker, kramades, spelade lufthockey, åt godis, pussades, dansade, drack goda drinkar, simmade, bastade, sjöng (fruktansvärt dålig) karaoke, skrattade åt fyllon, tittade på vattnet, kramades, sexade, och gjorde en massa annat roligt.
Vi var bara i Tallinn i några timmar på torsdagen, det var mindre kul på sina ställen. Det regnade satan och alla taxichaufförer utom en var väldigt otrevliga. Återigen så var maten päcklig, och i extremt små portioner, så vi åt lite bröd och annat skräp i ett trevligt köpcentrum. Jag köpte en väska, strumpor, tre t-shirts, en present till min kära serb och ettpar flipflops. Robin köpte en rosa väska till mig som han gick runt och bar på, han kallade den sin "manbag". Jag tror att han blev lite kär i den, jag funderar på att låta honom behålla den.
Andra kvällen provade vi på middagsbuffén, som var ganska god. Tyvärr så började det lukta avlopp i hela båten under vår måltid, och så blåste det som satan, så vi blev ganska illamående. Kombinationen av avloppslukt, för mycket mat och gungande golv = inte kul alls. Så vi la oss i hytten och mös och tittade på lite TV tills vi somnade. Det var ganska skönt faktiskt, vi var lite slitna från första dagen. Vi är mesiga.
Vi trodde att vi skulle komma fram någon gång vid sex på fredagen, men när jag gick upp för att gå på toa vid 10.30 så hörde jag att dom ropade ut att vi skulle stanna i Stockholm om en timme. Jag, som den tidsfreak jag är, sparkade upp Robin ur sängen och började slänga ner våra saker i väskorna. Vi gick av båten i god tid ändå, så det var väldigt lugnt.
På kvällen sen, väl hemma i Svea Rike, så skulle vi ha gått på Koh Phangan med Marina och Patrik, men dom dissade oss så vi gick på bio istället. Vi såg Drag me to hell. Se den inte, den är fruktansvärt läskig. Jag typ skrek mig igenom hela filmen, och till och med Robin blundade lite. Den var läskig och har depraverat mig min sömn de senaste dagarna. Men nu börjar det släppa, och bara för att jag skriver så här så kommer jag säkert ha världens jävla mardröm nu inatt.
Jag har köpt ett väldigt roligt spel som heter Spore som ni borde prova. Man börjar som en liten encellig organism och sen får utvecklas man. Det är skitkul. Testa det.
Nu ska Robin och jag ta en liten paus i några dagar, vi har umgåtts lite för intensivt på sistone. Jag hoppas att det här inte är ett sånt ögonblick då jag borde se hemska tecken, men inte gör det och sen får allting som en smäll på käften sen. Jag tror inte det, men jag är en paranoid flicka. Det suger.
Jag ska nog sova snart. Jag är trött.
Vi var bara i Tallinn i några timmar på torsdagen, det var mindre kul på sina ställen. Det regnade satan och alla taxichaufförer utom en var väldigt otrevliga. Återigen så var maten päcklig, och i extremt små portioner, så vi åt lite bröd och annat skräp i ett trevligt köpcentrum. Jag köpte en väska, strumpor, tre t-shirts, en present till min kära serb och ettpar flipflops. Robin köpte en rosa väska till mig som han gick runt och bar på, han kallade den sin "manbag". Jag tror att han blev lite kär i den, jag funderar på att låta honom behålla den.
Andra kvällen provade vi på middagsbuffén, som var ganska god. Tyvärr så började det lukta avlopp i hela båten under vår måltid, och så blåste det som satan, så vi blev ganska illamående. Kombinationen av avloppslukt, för mycket mat och gungande golv = inte kul alls. Så vi la oss i hytten och mös och tittade på lite TV tills vi somnade. Det var ganska skönt faktiskt, vi var lite slitna från första dagen. Vi är mesiga.
Vi trodde att vi skulle komma fram någon gång vid sex på fredagen, men när jag gick upp för att gå på toa vid 10.30 så hörde jag att dom ropade ut att vi skulle stanna i Stockholm om en timme. Jag, som den tidsfreak jag är, sparkade upp Robin ur sängen och började slänga ner våra saker i väskorna. Vi gick av båten i god tid ändå, så det var väldigt lugnt.
På kvällen sen, väl hemma i Svea Rike, så skulle vi ha gått på Koh Phangan med Marina och Patrik, men dom dissade oss så vi gick på bio istället. Vi såg Drag me to hell. Se den inte, den är fruktansvärt läskig. Jag typ skrek mig igenom hela filmen, och till och med Robin blundade lite. Den var läskig och har depraverat mig min sömn de senaste dagarna. Men nu börjar det släppa, och bara för att jag skriver så här så kommer jag säkert ha världens jävla mardröm nu inatt.
Jag har köpt ett väldigt roligt spel som heter Spore som ni borde prova. Man börjar som en liten encellig organism och sen får utvecklas man. Det är skitkul. Testa det.
Nu ska Robin och jag ta en liten paus i några dagar, vi har umgåtts lite för intensivt på sistone. Jag hoppas att det här inte är ett sånt ögonblick då jag borde se hemska tecken, men inte gör det och sen får allting som en smäll på käften sen. Jag tror inte det, men jag är en paranoid flicka. Det suger.
Jag ska nog sova snart. Jag är trött.
Tyvärr, dom där brallorna funkar inte
Jag är glad. Om cirka en dag så far jag och min man på kryssning till Tallinn. Det ska bli superkul! Jag är så sjukt taggad att det nästan är löjligt. Jag kommer springa runt som ett lyckligt barn hela resan. Vi kommer ha awesomekickassroligt, min man och jag. Tjoho!
För övrigt så fyller världens finaste Marina år idag! Gamla kvinnan på 19 år, ack och ve! :p Nejmen det är roligt. Robin, jag, Marina och Patrik ska gå på resturangen Koh Pahnang (hur stavas det?) och skämma bort henne lite. Det kommer äga röv. Sen kanske vi går ut efter. Även det kommer äga röv. Det kommer bli en massa rövägande den här veckan. Men det förtjänas. Förra veckan var ett levande helvete, jobbwise. Jag blev inringd varje dag och slet som ett djur, då halva personalen var på semester. Det var jobbigt, men jag tjänade pengar, så yay! Det som inte dödar en gör en starkare, så tekniskt sett är jag nog ganska stark nu.
I torsdags så var vi ute, vi skulle gå på torsdagsrocken på Toxic, som sög. Dom hade inte ens ett dansgolv. Det var misslyckat, så vi drack oss lite glada och gick hem till mig och åt chips istället. Och detta leder oss till, som ni saknat så... dagens citat!
Vi gick ner längs en gata och utanför nåt fint partyställe står en turk iförd mystiska byxor. Och i samma sekund som vi passerar, så tittar vakten på honom och säger:
"Tyvärr, dom där brallorna funkar inte." och kör honom på porten. Två sekunder senare passerar vi en obscent fet gubbe i ett linne, som var för stort och hans stora manboobies hängde utanför. Detta skapade ännu mer asgarv. Redan salongsberusade Linnea skrattade hela vägen till Fridhemsplan. Det tog cirka 15 minuter innan jag lyckades reducera mitt hästliknande asgarv till en eller två fnysningar. Så kul var det. Och det mina vänner, är allt för ögonblicket. Tjingeling.
För övrigt så fyller världens finaste Marina år idag! Gamla kvinnan på 19 år, ack och ve! :p Nejmen det är roligt. Robin, jag, Marina och Patrik ska gå på resturangen Koh Pahnang (hur stavas det?) och skämma bort henne lite. Det kommer äga röv. Sen kanske vi går ut efter. Även det kommer äga röv. Det kommer bli en massa rövägande den här veckan. Men det förtjänas. Förra veckan var ett levande helvete, jobbwise. Jag blev inringd varje dag och slet som ett djur, då halva personalen var på semester. Det var jobbigt, men jag tjänade pengar, så yay! Det som inte dödar en gör en starkare, så tekniskt sett är jag nog ganska stark nu.
I torsdags så var vi ute, vi skulle gå på torsdagsrocken på Toxic, som sög. Dom hade inte ens ett dansgolv. Det var misslyckat, så vi drack oss lite glada och gick hem till mig och åt chips istället. Och detta leder oss till, som ni saknat så... dagens citat!
Vi gick ner längs en gata och utanför nåt fint partyställe står en turk iförd mystiska byxor. Och i samma sekund som vi passerar, så tittar vakten på honom och säger:
"Tyvärr, dom där brallorna funkar inte." och kör honom på porten. Två sekunder senare passerar vi en obscent fet gubbe i ett linne, som var för stort och hans stora manboobies hängde utanför. Detta skapade ännu mer asgarv. Redan salongsberusade Linnea skrattade hela vägen till Fridhemsplan. Det tog cirka 15 minuter innan jag lyckades reducera mitt hästliknande asgarv till en eller två fnysningar. Så kul var det. Och det mina vänner, är allt för ögonblicket. Tjingeling.
Nejmen alltså ja...
Tja, studenten är över och jag kan säga att jag inte är ett dugg ledsen. Jag kommer inte sakna SFG ett enda dugg. Kanske några få utvalda personer i skolan, men inget annat. Så det så. Det känns bara skönt. Jag är lycklig, fast jag har grym PMS. Jag har spenderat de senaste dygnen med att vara aktiv hela tiden, så jag har egentligen inte fattat att gymnasiet är över. Jag har inte hunnit ha en tråkig sommardag än, men när jag väl har en så kommer det väl slå till.
Just nu bor jag ensam. Mamma och pappa åkte i torsdags, och mamma kommer inte hem förrän i augusti. Det känns lite konstigt. Jag ska försöka åka upp till landet åtminstone lite, men vi får se. Jag vill inte sitta ensam här och dregla hela sommaren. Farsan kommer ju vara här en del också, men bara på veckodagarna, plus att han kommer vara ledig i sex veckor, så frihet till mig. Jag trivs ensam, även om det är lite läskigt ibland. Jag har ju Robin som komer över då och då, och en stående inbjudan till alla mina vänner om att droppa in när de har lust. Jag har ändå inte mycket till liv.
Jag fick en dator i studentpresent. Jag sitter och knappar på min lilla älskling just nu, faktiskt. Det är en sony VAIO. Den är awesome.
Jag har jättetråkigt. Jag sitter och tittar på powerpuffpinglorna. Inte kul. Jag är trött, men vill inte gå och lägga mig. Det känns som om jag inte fick någon me-time idag alls. Jobbade från 9.30 till 20.30, fick jobba över med en och en halv timme. Mindre kul. Mina ben är lite ömma. Imorgon står jag som solvakt, alltså att om det blir katastrofmycket folk så kan dom ringa in mig så kommer jag och hjälper till i några timmar. Förhoppningsvis kommer det inte komma så mycket folk, för det skulle vara skönt att få chilla lite. Imorgon kväll ska jag sova hos Serben. Det komer bli supernice, vi ska ha gayig tjejkväll.
Jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva. Det känns som om jag sitter och väntar på något. Det är ganska jobbigt, faktiskt. Jag vet inte varför det känns så. Önskar att jag slapp det. Bög.
Nåja. Jag har iaf saker att göra de närmsta dagarna. Serben imorgon, myspys med Robin på måndag och utgång på kvällen. Sen vettefan vad som händer efter det. Nåt nice, säkert.
Jag är ganska lycklig, tror jag.
Just nu bor jag ensam. Mamma och pappa åkte i torsdags, och mamma kommer inte hem förrän i augusti. Det känns lite konstigt. Jag ska försöka åka upp till landet åtminstone lite, men vi får se. Jag vill inte sitta ensam här och dregla hela sommaren. Farsan kommer ju vara här en del också, men bara på veckodagarna, plus att han kommer vara ledig i sex veckor, så frihet till mig. Jag trivs ensam, även om det är lite läskigt ibland. Jag har ju Robin som komer över då och då, och en stående inbjudan till alla mina vänner om att droppa in när de har lust. Jag har ändå inte mycket till liv.
Jag fick en dator i studentpresent. Jag sitter och knappar på min lilla älskling just nu, faktiskt. Det är en sony VAIO. Den är awesome.
Jag har jättetråkigt. Jag sitter och tittar på powerpuffpinglorna. Inte kul. Jag är trött, men vill inte gå och lägga mig. Det känns som om jag inte fick någon me-time idag alls. Jobbade från 9.30 till 20.30, fick jobba över med en och en halv timme. Mindre kul. Mina ben är lite ömma. Imorgon står jag som solvakt, alltså att om det blir katastrofmycket folk så kan dom ringa in mig så kommer jag och hjälper till i några timmar. Förhoppningsvis kommer det inte komma så mycket folk, för det skulle vara skönt att få chilla lite. Imorgon kväll ska jag sova hos Serben. Det komer bli supernice, vi ska ha gayig tjejkväll.
Jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva. Det känns som om jag sitter och väntar på något. Det är ganska jobbigt, faktiskt. Jag vet inte varför det känns så. Önskar att jag slapp det. Bög.
Nåja. Jag har iaf saker att göra de närmsta dagarna. Serben imorgon, myspys med Robin på måndag och utgång på kvällen. Sen vettefan vad som händer efter det. Nåt nice, säkert.
Jag är ganska lycklig, tror jag.
That ain't right, baby! WHOOO!!!
Jag är glad och väldigt spänd. Idag lördag är det exakt TVÅ DAGAR tills yours truly tar studenten. Det är fan spejsat. Känns som om jag började i gymnasiet i går. Men det ska ändå bli SJUK SKÖNT att slippa den hålan till skola. Karln min tog studenten i torsdag, Andrea, Basse och Lollo igår. På tisdag tar Tuva och på onsdag Marina. Det kommer bli ett par jävligt festiva dagar :D
Robins student var skitkul. Det var visserligen regn och blåsigt och allmänt pissväder, men det var kul ändå. Jag åkte flak med honom och hans klass, jävligt trevligt folk. Vi blev bombarderade med vattenballonger av några snorungar på en bro, men ca en halv sekund efter att ungarna stuckit iväg så kommer dom springandes igen - åt andra hållet, med polisen efter sig. BURN!!
Roligast var ändå slutskivan. Studentmottagningen hos Robin var väldigt trevlig, dom hade supergod mat och Robins pappa Björn höll ett fint tal till sin son. Jag blev rörd. Det var nice. Sen slutskivan, var sjuuuuuuuukt rolig. Dom hade en jättefin lokal, vid Münchenbryggeriet, Clustret heter det visst. Det var en snygg lokal. Robin flängde ju runt och hälsade och kramade på alla som han kände, så jag dansade mest med Pierre. Men det var kul ändå. Min man var SNYGGAST AV ALLA. Å andra sidan är han det jämt :D
Sen igår så hade vi bokåterlämning i skolan och jag åt lunch med Anna och Malin efter många om och men. Anna skulle vaccinera sig och det tog hundra år. Hon ska ju åka till Laos i sex månader efter sommaren och voluntärarbeta, så hon måste vaccinera sig mot allt så att hon inte dör. Det tog en och en halv timme. Sen åt vi. Det var sjukt gott! Sen chillade vi runt lite innan jag åkte hem, kände av magkatarren igen, så jag la mig att vila innan jag och mannen gick och såg Knowing. Och vänner... se den. Det var riktigt länge sen jag blev så förstörd av en film. Jag fick nästan en ångestattack i biosalongen. Det var fan galet. Men den var riktigt bra, en intressant historia med en oväntad twist och väldigt snygga tolkningar. Se den. Allvarligt.
Nu idag så ska jag städa och baka kakor. Sen ska jag och Pillan på bio och ha hett sex. HELLZ YEAH!! Nu ska jag damma av mitt äckliga tangentbord. Later!
Robins student var skitkul. Det var visserligen regn och blåsigt och allmänt pissväder, men det var kul ändå. Jag åkte flak med honom och hans klass, jävligt trevligt folk. Vi blev bombarderade med vattenballonger av några snorungar på en bro, men ca en halv sekund efter att ungarna stuckit iväg så kommer dom springandes igen - åt andra hållet, med polisen efter sig. BURN!!
Roligast var ändå slutskivan. Studentmottagningen hos Robin var väldigt trevlig, dom hade supergod mat och Robins pappa Björn höll ett fint tal till sin son. Jag blev rörd. Det var nice. Sen slutskivan, var sjuuuuuuuukt rolig. Dom hade en jättefin lokal, vid Münchenbryggeriet, Clustret heter det visst. Det var en snygg lokal. Robin flängde ju runt och hälsade och kramade på alla som han kände, så jag dansade mest med Pierre. Men det var kul ändå. Min man var SNYGGAST AV ALLA. Å andra sidan är han det jämt :D
Sen igår så hade vi bokåterlämning i skolan och jag åt lunch med Anna och Malin efter många om och men. Anna skulle vaccinera sig och det tog hundra år. Hon ska ju åka till Laos i sex månader efter sommaren och voluntärarbeta, så hon måste vaccinera sig mot allt så att hon inte dör. Det tog en och en halv timme. Sen åt vi. Det var sjukt gott! Sen chillade vi runt lite innan jag åkte hem, kände av magkatarren igen, så jag la mig att vila innan jag och mannen gick och såg Knowing. Och vänner... se den. Det var riktigt länge sen jag blev så förstörd av en film. Jag fick nästan en ångestattack i biosalongen. Det var fan galet. Men den var riktigt bra, en intressant historia med en oväntad twist och väldigt snygga tolkningar. Se den. Allvarligt.
Nu idag så ska jag städa och baka kakor. Sen ska jag och Pillan på bio och ha hett sex. HELLZ YEAH!! Nu ska jag damma av mitt äckliga tangentbord. Later!
HALLELULJA!!
JAG KOM IN PÅ MIN HÖGSKOLA <3 jag är superduperglad. Fast jag är typ sjuk, har feber och troligen magkatarr. MEN ÄNDÅ jag är ms. Happyface 2009!! WOHO!!
Btw, Robin, jag har aldrig älskat dig mer än just nu. Du är min Romeo, fast utan självmordet.
Btw, Robin, jag har aldrig älskat dig mer än just nu. Du är min Romeo, fast utan självmordet.
Aaaah...
Mediakunskapsarbetet är klart. Min, Amandas och Nathalies svenskaredovisning är redo att redovisas. Det individuella arbetet om redovisningen är klart och inskickat. Aaaaaaaaaaaaaah... Vilken känsla. Som efter man har nuppat och man bara ligger där och är nöjd. Så känns det. Awesome.
Blä
Jag orkar inte skriva mitt satans mediakunskapsarbete. Det skulle ha varit klart förra veckan, men det gick åt helvete. Jag ska redovisa det på onsdag och det funkar inte alls. Jag sitter fast, och jag har sån PMS att jag har lust att gråta var och varannan minut. Jävla arbete. Jag vill inte! Jag är inte intresserad av att skriva om fucking skräckfilmer längre. Det finns ju inte en enda jävla vetenskaplig teori om varför folk gör det. Det finns folk i olika forum som har åsikter, och jag har mina egna teorier, men fan heller att någon jävel kunde ha skrivit en avhandling om det. Nejdå. Varför skulle nånting nånsin vara så enkelt. Fucking jävla skit.
Och ovanpå det så vet jag att jag måste göra ett kickass-jobb om jag ska få MVG, som Tobbe sa till mig att jag har stor chans att få - om det här jobbet äger. Vilket det garanterat INTE kommer göra. Fuck. Jag orkar inte. Jag tror att jag håller på att bli utbränd. Vad jag än gör så blir det bara fel. Jobbet vill att jag ska satsa mer där. Skolan vill att jag ska engagera mig ordentligt nu den sista veckan och göra SKITBRA ifrån mig. Mamma tycker att jag ska ta det lite lugnt och försöka vila mer. Jag vill bara stanna hemma med täcket över huvudet och inte komma ut förrän i augusti. Jag orkar fanimig inte. Mitt liv suger.
För övrigt så fick jag besked från Sundbybergs Folkhögskola idag. Jag kom in. Synd bara att jag inte vill gå där. Jävligt synd.
Penisar.
Och ovanpå det så vet jag att jag måste göra ett kickass-jobb om jag ska få MVG, som Tobbe sa till mig att jag har stor chans att få - om det här jobbet äger. Vilket det garanterat INTE kommer göra. Fuck. Jag orkar inte. Jag tror att jag håller på att bli utbränd. Vad jag än gör så blir det bara fel. Jobbet vill att jag ska satsa mer där. Skolan vill att jag ska engagera mig ordentligt nu den sista veckan och göra SKITBRA ifrån mig. Mamma tycker att jag ska ta det lite lugnt och försöka vila mer. Jag vill bara stanna hemma med täcket över huvudet och inte komma ut förrän i augusti. Jag orkar fanimig inte. Mitt liv suger.
För övrigt så fick jag besked från Sundbybergs Folkhögskola idag. Jag kom in. Synd bara att jag inte vill gå där. Jävligt synd.
Penisar.
Ibland så blir man överraskad!
Kom hem från landet vid tolv idag, och då spenderade jag först en lång stund med att bara njuta av att ligga ner i min egen säng. Sen slog jag på datorn och ringde min kärakära Serbvän. Då såg jag något så oväntat att jag blev alldeles till mig. En notis från Facebook där det stod att Jakob, min gamla lärare, har skrivit ett meddelande till mig! Han frågade hur det var med oss osv. Jag tappade hakan och bara shit ABOW liksom. Det var roligt och otippat. Ungefär som den gången Svenne kom fram till mig i korridoren helt apropå ingenting och sa "Jasså Linnea, så du bloggar?" Och jag fattade noll, och det visade sig att ibland när lärarna har tråkigt så googlar dom sina elevers namn. Lite kul. Tja, det var bara det jag ville säga.
Flubb!
Idag har jag varit och badat med Robin. Det var roligt. Imorgon ska jag åka till landet och fira morfars 70-årsdag. Det ska också bli roligt. Jag har köpt en tjock anka som kvackar arg när man trycker den på magen. Den heter Mush-a-belly, vilket jag tycker är otroligt gulligt. Sömndags. Hej hopp!
Seriös prokrastinering
Blä. Idag är en såndär dag då man har SKITMYCKET att göra, men inget är kul, så då låter man bli och sitter och har tråkigt istället. Jag borde göra en massa saker. Jag borde göra tyskaläxan. Jag borde skriva mitt psykologiarbete som ska in imorgon. Jag borde städa undan i mitt rum. Jag borde gå till jobbet och lämna tillbaka en film. Jag borde gå ut och röra lite på mig.
Men jag vill inte. Så jag sitter här med rullgardinen nerdragen och är emo istället. Jag vill inte göra nånting, jag vill bara gå och lägga mig. Jag vill inte ens titta på film eller spela Chicken Invaders. Jag vill bara sova. Känner mig jävligt apatisk idag.
Imorgon ska jag träffa Robin. På onsdag åker farsan och jag till landet över natten för att fira Morfars födelsedag. Mamma och Josse åkte idag. Vi kommer hem på torsdag. Jag vet inte om jag ska jobba nåt i helgen, det har jag inte ens tänkt på förrän nu. Jobbigt. Jag ska gå ut med Serben och Martin och dom på fredag/lördag, beroende på hur jag jobbar.
Sen nästa vecka har jag ett stort arbete i mediakunskap som ska in också, som jag inte ens har börjat på och inte vill börja på heller. Jag är skoltrött. Och grinig. Är inte den här skiten som vi kallar skolan slut snart?
Men jag vill inte. Så jag sitter här med rullgardinen nerdragen och är emo istället. Jag vill inte göra nånting, jag vill bara gå och lägga mig. Jag vill inte ens titta på film eller spela Chicken Invaders. Jag vill bara sova. Känner mig jävligt apatisk idag.
Imorgon ska jag träffa Robin. På onsdag åker farsan och jag till landet över natten för att fira Morfars födelsedag. Mamma och Josse åkte idag. Vi kommer hem på torsdag. Jag vet inte om jag ska jobba nåt i helgen, det har jag inte ens tänkt på förrän nu. Jobbigt. Jag ska gå ut med Serben och Martin och dom på fredag/lördag, beroende på hur jag jobbar.
Sen nästa vecka har jag ett stort arbete i mediakunskap som ska in också, som jag inte ens har börjat på och inte vill börja på heller. Jag är skoltrött. Och grinig. Är inte den här skiten som vi kallar skolan slut snart?
FY FAN VAD NI SUGER!!
Nu har min jävla skitskola bestämt sig för att vi inte ska ha någon bal. Fy fan för er säger jag. Ni suger så jävla hårt. Det är en massa folk som redan har köpt fucking balklänningar, och alla vill ha bal och om ni inte INFORMERAR, vilket alltid har varit ert satans problem, att ni inte vet hur man gör, så kan ni skylla er själva och DRA ÅT HELVETE. Ni är så JÄVLA värdelösa. Där har ni det. Vissa kanske tycker att SFG är en helt ok skola. Dom har FEL. Den suger skitmycket. Om du funderar på att gå där: ge fan i det. Det är inte en bra idé. Deras informationssystem existerar inte och dom skiter i en massa saker som är viktiga.
JAG VILLE HA BAL ERA SVIN, VARFÖR MÅSTE NI TA DET IFRÅN MIG?! BRINN I HELVETET ERA ÄCKLIGA BRATS!!
JAG VILLE HA BAL ERA SVIN, VARFÖR MÅSTE NI TA DET IFRÅN MIG?! BRINN I HELVETET ERA ÄCKLIGA BRATS!!
